Jag hade ambitioner för dryga vecka sedan att jag skulle börja blogga lite mer frekvent.  Hösten är en underbara årstid för min kreativa skaparsida och det är nu jag brukar spruta ur mig artiklar, noveller och all sköns blogginlägg. Men så blev det ju inte, för det fanns saker som hamnade emellan.

Min äldsta son råkade ut för en ofattbar olyckshändelse och hela de senaste dagarna har helt kretsat kring honom och hans mående. Han stod i vägen för kompisens golfswing då de låtsasspelade lite här hemma. Kraften i en järnklubba är förödande. Ruben säger fortfarande att han blir så rädd av det minnet att han får ont. Järnklubban träffade honom efter tillslaget på bollen och försköt hela hans vänstra ansiktshalva 1 cm i sidled. Multipla frakturer och en pussel av små små benbitar i och runt ögon och näsrot.

Ambulans till sjukhuset och röntgen och väntan i timtal. Slutligen sydde de och tejpade ihop honom och skickade plåtarna på remiss till MAS och Dr Hilmi Desai, som är specialist på just rekonstruktiv ansiktskirurgi.

Jag följde med Ruben när till Malmö för operation och dr Desai var en fantastisk man som verkligen kunde förklara för oss vilken tur vi hade som ens hade en son i livet och vilket mirakel det är att han har full syn på båda sina ögon. Efter 26 år som rekonstruktiv kirurg hade han aldrig sett värre skador på de här ansiktbitarna. De var alldeles häpna över att han var så pigg, mådde så bra och kanske var det just detta som gjorde att operationen i tisdags blev så framgångsrik. 3 timmar pusslade de med hans anikte och jag ser nu nästan en vecka senare att resultatet är fantastiskt. Han svullnad har börjat försvinna och i det stora hela ser det ut som Ruben - min älskade son.

Han har varit en sådan hjälte genom hela det här. Inga klagomål över väntan, inget gnäll över otaliga blodtryck, blodprov, mediciner eller förflyttningar. Han har bara lugnt accepterat det hela, en enda liten svacka hade han då vi kom ner till barnkirurgen i Malmö och dagen innan operationen. Men är det konstigt att man önskar att det inte hade hänt? Det önskar jag fortfarande.

Nu vet ni iaf, varför jag inte skrivit om något. Men jag ska skriva ett inlägg om regler, lagar, rekommendationer och mina tankar runt dessa. DET vill jag göra, så det blir ikväll eller imorgon. Nu ut med mina hundar, hösten ger utrymme för friska morgonpromenader. Jo just det. Bacon var visst i Holland och tog 2 Bästa tik med 3 cert och vann sin klass på Eurodog. Småsaker i sammanhanget men ändå.

 

Jenny/Nike

12 september 2011 07:22

Ger en perspektiv på vad som är viktigt här i livet...
Krama Ruben extra hårt från mig.

http://lydnadshundar.bloggagratis.se

 

Helena S

12 september 2011 17:03

Stackars Ruben. Men vilken tur att det finns duktiga läkare. Vet själv hur jobbigt det är att sitta på sjukhus med sitt barn, inget annat betyder någonting.

 

Tina

12 september 2011 17:25

ojojoj. Änglavakt!
Det är inte mycket som blir viktigt här i livet när man blir påmind om hur skört livet och andra saker man tar för självklara, verkligen är...
Krya på Ruben! och vilka as-coola bilder!!! Inte många som kan stoltsera med sådana :0)
Grattis till Bacons fina resultat!
Kram

http://www.tinric.com

 

Kerstin

12 september 2011 17:35

Fy vilken olycka, hoppas nu att läkningen går fint. Kram till dig Ruben.

 

Linda, Viggen och Hasta

12 september 2011 20:25

Det var roligt och höra att det gått så bra. Jag kunde inte sova den natten när jag först läste vad som hänt. Kramade min lille son ett par gånger extra hela natten. Vilka prövningar man ska behöva stå ut med och att ni som föräldrar höll ihop det så Ruben var lugn.
Grattis till utställningsframgångarna som i det här sammanhanget inte berör speciellt mycket, men är stora i hundvärlden. Ta nu hand om familjen och dig själv! Kram

 

Maritha T

16 september 2011 22:33

En sån fruktansvärd olycka. Hjärtat for upp i halsgropen när jag läste detta.
Hoppas han piggnar till och kommer igen snart. Kram till er!

 

Anna-Klara

23 september 2011 17:45

Men ånej vad hemsk olycka!
Hoppas verkligen att allt flyter på bra, att han blir återställd och pigg och kommer hem fort! :)

http://www.tapirhajens.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man som uppfödare planerar en kull så är ju huvudsyftet att man ska få valpar, men bakom valet av vilken hane och vilken tik som ska användas är lite mer utförligt än att man bara väljer på slump. Jag tänkte jag skulle berätta lite grann om hur j...

Det börjar ju som bekant arta sig till valptider här hemma i huset på landet. Ayla har nu gått 4 veckor och Jenny som är hennes fodervärd rapporterar flitigt att man ser en liten putmage och att hon inte riktigt ännu vågar säga säkert att hon är dräk...

Det var länge sedan jag skrev i bloggen , det ska medges men jag hoppas i alla fall att den långa skrivkrampen lagt sig och att jag kan fylla bloggen med blandade inlägg igen.     Kloka Ayla som valp   Vi kan väl börja med det allra roliga...

  Bacon är en värdsvan resenär, vi har rest många mil ihop och jag har en stor trygghet i hennes mentalitet och hennes stora personliga trygghet. Hon bryr sig föga om ifall resan går via 20 timmar i bil till England och Cruft's eller via 3 timmars...

Vi var i Tyskland i helgen, jag och underbara lilla B. Givetvis var det show som stod på schemat och den här gången på Westfalenhallen i Dortmund. Westfalenhallen ligger mitt inne i Dortmund och har den stoooora fotbollstadion Signal Iduna Park som g...