Igår ringde mobilen på jobbet. En ganska tyst röst tillhörande äldste sonen berättade att labbarna rymt. De hade rymt ur hundgården och trots letande stod de inte att finna. Jag får direkt en klump i magen. Hayley och Space har liksom inte små rymmarprojekt när det väl ger sig.

Mellansonen skulle vara snäll och gå upp til hundgården med middagskastruller för grovdisk och lyckades inte få grinden fullt stängd. När 2 buffliga labbenäsor trängdes och ivrigt slickade grytorna så puffades den ena grytan allt närmare grinden och med lite kraft i puttandet så gled grinden upp. Katastrofen ett faktum!

Mannen letade med bil, ungarna letade till fots i skogen. När jag väl kom hem letade jag i bil. Polisen meddelades, grannarna meddelades, alla meddelades. Vid en av rundorna mötte vi ett par på riksväg 23 som berättade att de sett två hundar men att det var länge sedan. Mörkret kom och inga hundar syntes till. Runt halsen bär ju mina två labbar ett läderhalsband med en bricka på med namn och telefonnummer. När telefonen ringde med ett för mig okänt mobilnummer steg hoppet.

Jodå, de var hittade. Smutsiga, trötta och helt dyngsura kunde jag hämta upp dem. Det var en oändligt trött gul gravidhund som klev in i bilen, medan svarta Space studsade in obehindrat. I bilen låg Hayley bara ner och skakade. Fort hem, in i en varm dusch med massage. Tork med varma handdukar och varm valpvälling i magen. Varmt sovrum och mjuka rena bäddar. Inpackade i all denna omsorg somnade Hayley gott. Space var mest märkbart irriterad på att hennes kvällsmat bestod av fjantig välling.

Idag var det en stel gul hund som ändå piggat på sig märkbart. Lite mer valpmat och en slurk välling slank dock ner och nu har hon åter snurrat ihop sig på bäddarna och sover igen.

6 timmar i skog och mark, minst 2,8 MIL sprungna och över 40 små fästingnymfer plockade. Antalet mil vi körde under vårt letande kan jag inte säga. Men nu hoppas jag att det vi verkligen kan få ut av detta är att barnen lär sig att ALDRIG öppna hundgårdsgrinden igen!

 

Marlene

21 april 2011 14:14

Jag tror nog att det var så att Hayley tänkte "jag borde nog ta ett sista riktigt äventyr innan det är dags för allvaret och valpar!", så att hon övertalade Space i "kastrullstunden"! Hoppas att allt är bra med dom!

Påskhälsningar från Marlene och Tiny

 

Ulrika Lindahl

21 april 2011 14:59

Härligt att dom är tillbaka igen!

http://optimal-flex.bloggratis.se

 

Tina

21 april 2011 15:10

Phu!
Vilket otäckt äventyr, och vilken rasande tur att hundarna hittades och att du satt telefonnummer på dem.

http://www.tinric.com

 

Lotta

22 april 2011 08:10

VIlken tur att det gick bra, Och skönt att dom är tillbaka.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man som uppfödare planerar en kull så är ju huvudsyftet att man ska få valpar, men bakom valet av vilken hane och vilken tik som ska användas är lite mer utförligt än att man bara väljer på slump. Jag tänkte jag skulle berätta lite grann om hur j...

Det börjar ju som bekant arta sig till valptider här hemma i huset på landet. Ayla har nu gått 4 veckor och Jenny som är hennes fodervärd rapporterar flitigt att man ser en liten putmage och att hon inte riktigt ännu vågar säga säkert att hon är dräk...

Det var länge sedan jag skrev i bloggen , det ska medges men jag hoppas i alla fall att den långa skrivkrampen lagt sig och att jag kan fylla bloggen med blandade inlägg igen.     Kloka Ayla som valp   Vi kan väl börja med det allra roliga...

  Bacon är en värdsvan resenär, vi har rest många mil ihop och jag har en stor trygghet i hennes mentalitet och hennes stora personliga trygghet. Hon bryr sig föga om ifall resan går via 20 timmar i bil till England och Cruft's eller via 3 timmars...

Vi var i Tyskland i helgen, jag och underbara lilla B. Givetvis var det show som stod på schemat och den här gången på Westfalenhallen i Dortmund. Westfalenhallen ligger mitt inne i Dortmund och har den stoooora fotbollstadion Signal Iduna Park som g...