Jag är en föreningsmänniska. Jag trivs ofantligt bra i klubbar och gärna med direkta ansvarsområden såsom styrelsearbete, utbildningansvarig etc.

Det är trevligt. Visserligen gör det mig alldeles rosenrasande stundtals. Men det måste man ju vara beredd på att bli om man har förmånen att få jobba med människor som brinner lika starkt för mitt intresse som jag gör själv. Visst blir det head-on-crashes stundtals, men väldigt ofta är det på just dessa konflikter som man lär sig kompromissa, hitta lösningar och skaffa sig mer föreningsteknisk kunskap.

Det är spännande med föreningar på många sätt, men jag funderade lite mer kring just styrelsen i en klubb och på hur många olika sätt den kan se ut. Vissa klubbar har en helt statisk styrelse där de flesta suttit med i tusen år eller så. De är bra klubbar om man ser på de fortlöpande arbetet. Rutinerna finns där och stabiliteten ger oftast ett lugn i styrelserummet. Nog så trevligt, men ofta saknas den där nya energin som en ny styrelseledamot kan ge. Man har blivit "gammal och bekväm", inte sällan helt obenägen till nya grepp med motiveringen "Det där har vi redan provat..." alternativt "Så brukar vi inte göra...."

Styrelser med många nya medlemmar blir spretiga. Man kan missa rutinerna och det dagliga underhållet av föreningens arbete. Många heta viljor med visioner och förhoppningar skall enas. Här behöver taket vara högt och diskussionerna lär bli både heta och givande. Det här sker ofta i klubbar som står i ett skifte och plötsligt får klubben en helt ny inriktning. Det är spännande, men här behövs personer med stör föreningserfarenhet för att kunna ro skutan i land.

Det allra bästa vore förstås om man fick den där ultimata mixen mellan stabilitet och brinnande engagemang med nytänk. Tyvärr händer det så sällan bara. Själv trivs jag bäst med nya spretiga styrelser där alla får lov att komma till tals och där det händer saker! Här kan min föreningsvana, mitt engagemang och min mer drivna sida få utlopp. Jag gillar föreningar!

 

Anna

17 juni 2010 21:03

Du är galen. Att orka engagera sig så som du gör, man kan inte annat än att bli imponerad.

 

Jenny

17 juni 2010 22:45

Jag håller med föregående talare... Men jag är också tacksam för att ni finns. Utan er skulle allt föreningsliv stanna, och vad skulle vi göra då?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man som uppfödare planerar en kull så är ju huvudsyftet att man ska få valpar, men bakom valet av vilken hane och vilken tik som ska användas är lite mer utförligt än att man bara väljer på slump. Jag tänkte jag skulle berätta lite grann om hur j...

Det börjar ju som bekant arta sig till valptider här hemma i huset på landet. Ayla har nu gått 4 veckor och Jenny som är hennes fodervärd rapporterar flitigt att man ser en liten putmage och att hon inte riktigt ännu vågar säga säkert att hon är dräk...

Det var länge sedan jag skrev i bloggen , det ska medges men jag hoppas i alla fall att den långa skrivkrampen lagt sig och att jag kan fylla bloggen med blandade inlägg igen.     Kloka Ayla som valp   Vi kan väl börja med det allra roliga...

  Bacon är en värdsvan resenär, vi har rest många mil ihop och jag har en stor trygghet i hennes mentalitet och hennes stora personliga trygghet. Hon bryr sig föga om ifall resan går via 20 timmar i bil till England och Cruft's eller via 3 timmars...

Vi var i Tyskland i helgen, jag och underbara lilla B. Givetvis var det show som stod på schemat och den här gången på Westfalenhallen i Dortmund. Westfalenhallen ligger mitt inne i Dortmund och har den stoooora fotbollstadion Signal Iduna Park som g...