Något är inte riktigt som det brukar med Space dräktighet. Det hela är mycket märkligt, men om det är något 20 år som uppfödare lärt mig så är det att: vänta är den bästa medicinen.

Hon har inte velat tappa all päls på magen som hon brukar, hon har inte satt riktigt med juver ännu och det sätt som hon växer på är inte riktigt som det brukar se ut. Hmmm... Men jag har känt små bebissparkar där inne, så om hon inte fått kraftig inälvsmask eller galopperande cancer så tror jag nog att det är en liten labrador därinne som övar jaktstart eller så.

2 veckor till ska vi hejda oss, innan vi får veta. Tja, eller faktiskt upp till nästan 3 veckor om hon bestämmer sig för att gå över tiden (vilket hon aldrig heller gjort) Hon verkar emellertid ha återhämtat sig från frosseriet med dottern och tigger mat lika ivrigt som hon gör allt annat.

Tjock-kossan min...*klappar mjukt på mjölvit nos*